Kanta-medicineringslistan samlar uppgifterna om patientens medicinering i en tydlig form
I framtiden visar Kanta-medicineringslistan aktuell och enhetlig information om patientens läkemedel för alla som deltar i läkemedelsbehandlingen. Medicineringslistan tas i bruk stegvis och görs i samarbete med organisationer inom social- och hälsovården, apotek, systemleverantörer och patientorganisationer.
I och med Kanta-medicineringslistan finns informationen om patientens medicinering i fortsättningen i tydlig form på ett ställe. Förändringen är betydande, eftersom man tidigare varit tvungen att utläsa patientens medicinering utifrån en förteckning över aktuella eller föråldrade recept.
– I hanteringen av medicineringsinformation övergår man från receptcentrering till läkemedelscentrering, sammanfattar Lotta Fordell, utvecklingschef för Kanta-tjänsterna.
Medicineringlistan baserar sig på riksomfattande informationssystemtjänster med hjälp av vilka patientuppgifter registreras och lagras på ett enhetligt sätt. På så sätt kan man skapa en lista över en persons medicinering som helhet.
– Den största fördelen är att alla som deltar i läkemedelsbehandlingen i framtiden får tillgång till medicineringsinformationen på samma sätt, oavsett om det sker inom den offentliga eller den privata sektorn, inom primärvården eller den specialiserade sjukvården eller på apotek. Även en enskild person ser sin egen medicineringslista i MittKanta.
Medicineringslistan är ett krävande projekt som genomförs stegvis
Utveckling av Kanta-medicineringslistan är ett projekt som är krävande i fråga om både omfattning och innehåll. Enligt Fordell var det redan från början klart att det är värt att dela upp den stora helheten i logiska delar som införs successivt och att engagera olika aktörer i utvecklingen.
Reformen grundar sig på THL:s koncept för informationshantering inom läkemedelsbehandling (yhteistyotilat.fi, på finska), där den helhet som medicineringslistan utgör och innehållet i de olika faserna i reformen beskrivs detaljerat. Helt färdig är medicineringslistan 2030.
Lagstiftningen har inneburit en egen utmaning för reformen. Tidsplanen har fördröjts något av ikraftträdandet av lagar som stöder medicineringslistan.
– Lagstiftningen måste även framöver ses över under hela utvecklingsarbetet, säger Fordell.
Medicineringslistans första funktioner har redan införts
I det första skedet av reformen har strukturerad dosering och en ny version av Läkemedelsdatabasen införts. För Receptcentrets del infördes de nya egenskaperna i maj 2022. Hälso- och sjukvårdsorganisationerna har beviljats övergångsperioder för införandet.
I slutet av september 2023 måste version 2022 av Läkemedelsdatabasen införas i alla organisationer. De nya uppgifterna om läkemedelsgrupp och biosimilarer stöder till exempel förskrivning av biologiska läkemedel inom hälso- och sjukvården.
Distributionen av version 2016 av Läkemedelsdatabasen har dock fortsatt även efter september 2023. Distributionen har fortsatts för att patient- och läkemedelssäkerheten ska säkerställas för de tjänstetillhandahållare som inte använder ett patientdatasystem som stöder version 2022 av Läkemedelsdatabasen och specifikationsversion 4.00 för elektroniska recept.
Strukturerad dosering ska införas i hälso- och sjukvårdsorganisationerna före utgången av 2025. Enligt Fordell påskyndar egenskapen upprättandet av doseringsinstruktioner och förbättrar läkemedelssäkerheten genom att risken för fel vid receptförskrivningen minskar.
– Att informationen är strukturerad är till hjälp till exempel i utvecklingen av kontrollfunktioner som gör det möjligt för läkaren att i samband med att receptet skrivs ut kontrollera om en motsvarande aktiv substans har ordinerats tidigare och om användningen eventuellt har upphört på grund av biverkningar.
Risken för överlappande medicinering minskar också när förskrivaren med en blick ser alla läkemedel som patienten använder.
Fordell påpekar att de nya egenskaperna tillsammans med förbättrad patientsäkerhet bidrar till att bemästra kostnaderna för samhället.
– Förutom onödig överlappande medicinering minskar kostnaderna genom att till exempel prisjämförelser mellan biologiska läkemedel och biosimilarer underlättas. Därmed går det att välja det mest fördelaktiga preparatet för patienten.
Genomförandet av den egentliga medicineringslistan pågår
Kanta-tjänsterna publicerade funktionella och tekniska specifikationer för systemleverantörerna i oktober 2023. Enligt planerna är det möjligt att införa medicineringslistan i öppenvården våren 2026. I hälso- och sjukvårdsorganisationerna ska den enligt lag införas senast i oktober 2027.
Efter att medicineringslistan införts inom den öppna vården är följande skede i reformen bland annat att kontrollanteckningar om att läkemedelsbehandlingen är aktuell införs och att läkemedelsbehandling under avdelningsvård beaktas. Dessutom förbättras kommunikationen mellan hälso- och sjukvården och apoteken.
Kanta-medicineringslistan utvecklas i samarbete mellan FPA, SHM, THL och Fimea. I arbetet deltar också representanter för social- och hälsovården och apoteken, systemleverantörerna och patientorganisationerna.
– Kanta-medicineringslistan grundar sig på allas gemensamma insats, säger Fordell.
FPA:s Kanta-tjänster har bland annat till uppgift att tillhandahålla gränssnitt som gör det möjligt för olika organisationer att utnyttja medicineringslistan. Systemleverantörerna genomför i sin tur de ändringar som krävs för att informationen i medicineringslistan ska kunna göras tillgänglig för social- och hälsovårdspersonal samt apotekspersonal.
Reformen medför vissa ändringar i hälso- och sjukvårdspersonalens handlingsmodeller. En ändring som underlättar arbetet är att uppgifterna om medicineringen registreras i systemet en gång och att de inte behöver skrivas in i patientuppgifterna på nytt.
Utvecklingen av medicineringslistan utgår från användarvänlighet
Enligt Fordell är de största utmaningarna med reformen att hälso- och sjukvårdsfältet är så omfattande.
Det finns många organisationer och de har olika beredskap att införa nya egenskaper. Därför behövs det tillräckligt långa övergångsperioder.
– En viktig utgångspunkt i utvecklingen av medicineringslistan är användarvänlighet. Målet är att utveckla lösningar som stöder alla aktörer.
Därför har det under utvecklingsarbetet anordnats verkstäder som är öppna för olika aktörer och där man tar upp viktiga frågor och söker en gemensam syn på hur reformen ska genomföras. Temana och datumen för kommande verkstäder publiceras i evenemangskalendern på kanta.fi.
– Det lönar sig att delta i verkstäderna om man vill påverka förberedelserna. Verkstäderna är några timmars möten på nätet, påminner Fordell.