Hälso- och sjukvårdens tidsbokningsuppgifter samlas i Kanta
Kunderna kan i fortsättningen se sina egna tidsbokningar via Kanta-tjänsterna, och tidsbokningsuppgifterna visas mer övergripande också för de yrkespersoner inom social- och hälsovården som vårdar dem. Målet är att det nationella utvecklingsarbetet ska stödja arbetet på den lokala nivån inom hälso- och sjukvården. Därför genomförs reformen i samarbete med pilotpartner.
Många finländare använder både offentliga och privata hälsovårdstjänster, och tillgång till tidsbokningsuppgifterna för både kunder och yrkespersoner är en önskad reform. Det här ingår i utvecklandet av de digitala tjänsterna både inom den offentliga och den privata hälso- och sjukvården.
– Det är viktigt att social- och hälsovårdspersonalen kan se kundens uppgifter som en helhet och inte bara ur den egna organisationens synvinkel, säger Juha Mykkänen, utvecklingschef vid Institutet för hälsa och välfärd.
Tillgången till uppgifterna sparar kostnader och förbättrar informationsflödet
Bakgrunden till införandet av tidsbokningsuppgifterna är behovet av att göra informationsflödet smidigare och minska det överlappande arbetet. Målet är också att bokade tider mer sällan ska bli outnyttjade.
I fortsättningen kan medborgarna se sina egna tidsbokningsuppgifter via MittKanta, där det finns länkar till tjänstetillhandahållarnas tidsbokningssystem.
– Till exempel hanteringen av lediga och bokade tider överförs inte till Kanta-tjänsterna utan kvarstår hos serviceproducenten. På så sätt kan man säkerställa att informationsflödet förbättras, men också att både stora och små aktörer fortsättningsvis kan administrera sina tjänster så som de själva önskar, förklarar Mykkänen.
Den tekniska utvecklingen spelar en nyckelroll i reformen. Även om många digitala tjänster redan använder samma standarder måste systemen vidareutvecklas. Som alltid i samband med stora reformer har också utmaningar dykt upp.
– Det finns många olika bokningssystem och bokningsprocesser och de måste nu samordnas. Det gäller både primärvården och den specialiserade sjukvården och senare också socialservicen, konstaterar Mykkänen.
Pilotområdena visar vägen i utvecklingsarbetet
Södra Österbottens och Mellersta Nylands välfärdsområden har som pilotområden deltagit i utvecklingen av tidsbokningsreformen genom Finlands program för hållbar tillväxt (RRP). Tillsammans med välfärdsområdena har man gått igenom utvecklingsbehoven och anpassat lokal praxis och lösningar till de nationella kraven. Samarbetet har också bidragit till att identifiera och lösa utmaningar.
Mykkänen uppmuntrar välfärdsområdena och de privata serviceproducenterna att inleda reformarbetet.
– Nu är rätt tid att ta itu med det. Hälso- och sjukvårdens tidsbokningsuppgifter ska finnas i Kanta från och med oktober 2026, så det finns fortfarande tid att kontrollera att systemen och processerna fungerar. I de nationella specifikationerna har man också samlat bästa praxis och lärdomar från tidigare utvecklingsprojekt. Det lönar sig att börja med att granska de egna processerna och också fundera på vilka nya möjligheter de digitala tjänsterna och tillgången till uppgifterna för med sig. I tidsbokningsuppgifterna kan det till exempel finnas en länk med vilken kunden kan gå direkt till en bokad distansmottagningstjänst, tipsar Mykkänen.
Digitaliseringsutvecklare Sami Piispa, Mellersta Nylands välfärdsområde:
Det har varit intressant och nyttigt att delta i pilotförsöket med tidsbokningsuppgifter. Vi har fått förstahandsinformation om vad det handlar om och vilka informationsstrukturer vi behöver skapa. Vi har också kunnat påverka hur digitaliseringen och helheten av de underliggande systemen fungerar, så att den ska vara så smidig som möjligt ur teknisk synvinkel och ur kundens synvinkel.
Chef för informationsförvaltningens utvecklingstjänster Tuula Ristimäki, Södra Österbottens välfärdsområde:
Ur välfärdsområdets synvinkel är det bra att lösningen är nationellt enhetlig, eftersom uppgifterna då i fortsättningen är jämförbara. Data från lagringen av tidsbokningsuppgifter kan utnyttjas till exempel när patienter flyttar från ett välfärdsområde till ett annat eller från primärvården till ett universitetssjukhus inom ett och samma område. På samma sätt kan dataöverföring vara till nytta för att få information från en privat tjänstetillhandahållare eller företagshälsovården till den offentliga sektorn eller tvärtom.
Läs mer