Organisationssamarbete är ett viktigt led i utvecklingen av Kanta-tjänsterna

Inom Kanta-tjänsterna har företrädare för olika fackorganisationer ett mångsidigt samarbete med FPA och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Samarbetet sker via flera kanaler, på motsvarande sätt som med företrädare för patientorganisationerna i Kanta-tjänsternas kundpanel. Samarbetet är aktivt. Det finns bland annat ett Kanta-kommunikationsnätverk, där ansvarspersonerna för fackförbundens kommunikation regelbundet möts. THL ordnar också samarbetsmöten med Kanta-användare som tillhandahåller privata social- och hälsovårdstjänster.

Samarbetet omfattar bland annat Apotekareförbundet, Fysi ry, Tandläkarförbundet, Läkarförbundet, Läkarföretagen rf LPY, Näe ry, Talterapeutförbundet, Finlands psykologförbund, TEHY, SuPer och Hälsovårdarförbundet. Nu när Klientdataarkivet för socialvården har införts har man också inlett samarbete med organisationer inom det sociala området.

”Egentligen samarbetar vi med alla organisationer vars medlemmar använder Kanta-tjänsterna på något sätt, till exempel skriver recept som lagras i Receptcentret eller lagrar uppgifter i Patientdataarkivet eller Klientdataarkivet för socialvården”, säger utvecklingschef Pia Järvinen-Hiekkanen som arbetat på Kanta-tjänsterna.

Ömsesidig förmedling av information

Det viktigaste i samarbetet är att förmedla information i båda riktningarna. Från Kanta-tjänsterna får organisationerna förstahandsinformation som de kan förmedla vidare till sina medlemmar. Organisationerna ger i sin tur respons till Kanta-tjänsterna om vad som fungerar och vad man skulle vilja se en ändring i. När samarbetsorganisationerna består av väldigt olika yrkesgrupper som använder Kanta-tjänsterna är responsen bred och kommer direkt från den organisation som företräder respektive grupp. 

”Medlemskårerna är av väldigt olika typ, vilket innebär att de problem som olika organisationer lyfter fram skiljer sig från varandra. Via samarbetet med organisationerna kan vi stöda användargrupperna och ge dem handledning på ett bättre sätt. Under årens lopp har framför allt mindre aktörer kunnat behöva särskild handledning vid anslutningen till Kanta-tjänsterna. Till exempel fick vi via Fysi ry ut information till små fysioterapiföretag, för vilka det var en stor kraftansträngning att ansluta sig till Kanta”, beskriver Järvinen-Hiekkanen.

Läkarförbundet med ända från början

Samarbetet med Läkarförbundet har pågått länge. Att förmedla information mellan Kanta-tjänsterna och Läkarförbundets medlemmar är en av de viktigaste uppgifterna, men förbundet har också deltagit i utvecklingen av tjänsterna.

”Läkarförbundet har på ett eller annat sätt deltagit i utvecklingen av Kanta under de senaste 15 åren. Vi har ända från början fått vara med och fundera på de tjänster som berör läkarna och har fått ge utlåtanden och sitta med i olika arbetsgrupper. Kanta-tjänsterna är ytterst viktiga dagliga verktyg för läkarna: datorn och de elektroniska systemen syns i vardagen mer än stetoskopet”, säger Lauri Vuorenkoski, som är expert på hälsopolitik på Läkarförbundet.

Samarbetet med Läkarförbundet var intensivt bland annat när tjänsten Kelain byggdes upp. Förbundet deltog i utvecklingsarbetet och medlemmar i förbundet testade tjänstens funktioner och processer. 

”Införandet av Kelain var ett stort steg för vår yrkeskår och starkt kopplat till att de elektroniska recepten blev obligatoriska. Särskilt den äldre generationen var van att skriva recept på ett visst sätt och övergången till datorvärlden var en hög tröskel att ta sig över. FPA:s tekniska support har varit oersättlig för seniorerna. Ur vår synvinkel skulle samarbetet med Kanta-tjänsterna inte ha kunnat löpa bättre”, berömmer Vuorenkoski.

Apotekareförbundet starkt engagerat i det elektroniska receptet

Också Apotekareförbundet har varit en nära samarbetspartner ända sedan Kanta-tjänsterna kom till. Bland annat har förbundet ända från början varit med och specificerat det elektroniska receptet, förankrat det på apoteken och utvecklat tjänsten och funktionerna tillsammans med Kanta-tjänsterna. 

”Att införandet av det elektroniska receptet lyckades så bra berodde framför allt på att vi tillsammans planerade arbetet och satte tidsramarna. På nationell nivå var apoteken i alla fall den aktör som först införde det elektroniska receptet. I praktiken bestod apotekens anslutning till det elektroniska receptet av två faser: apotekets egna förberedelser och samarbete med Kanta-tjänsterna. Efter införandefasen var den intensiva uppföljningen och utvecklingsarbetet under de första åren nästan lika viktiga”, säger projektchef Iiro Salonen på Apotekareförbundet.

Under de senaste åren har man i samarbete också utarbetat anvisningar vid störningar för apoteken och hälso- och sjukvården. Dessutom samarbetar man kontinuerligt när lagstiftningen eller myndigheternas föreskrifter ändras.

”Det viktigaste i samarbetet är ändå att kommunikationen till apoteken och apotekens kunder inte förändras utan alltid är klar och tydlig och aktuell. Vi har en viktig roll i att informera och handleda apoteken. Det är också vår uppgift att förädla idéer som kommer från apotekens kunder och personal till ett konkret förslag som kan föras vidare till Kanta-tjänsterna”, tillägger Salonen.

Kanta-tjänsterna har också varit med i Apotekareförbundets projekt kring elektroniska fullmakter, eftersom projektet också har medfört förändringar med avseende på Kanta-tjänsterna.

”Den framgångsrika grunden för samarbetet har byggts upp under årens lopp och gör det möjligt att genomföra ambitiösa utvecklingsprojekt mellan olika aktörer.”